Karl-Oskar och Kristina

I förra veckan deltog jag i en matlagningsafton hemma hos en kamrat. Dessa matlagningsaftnar går ut på att laga och äta bortglömd husmanskost. Detta var första gången jag deltog och jag blev informerad om att aftnarna dessutom går i grisens tecken. Grisen är ett underskattat matdjur. Dagen innan matlagningen skulle ske blev jag informerad om att vi skulle laga kroppkakor. Frågan jag då ställde mig var naturligtvis vilken dryck som passar bäst till kroppkakor. Eftersom kroppkakor är en mycket mastig rätt kom jag fram till att ett lite kraftigare öl borde passa. Väl på systembolaget började jag tänka på Willhelm Mobergs utvandrarna varför jag slog till på några flaskor amerikanskt öl. De sorter jag införskaffade var Liberty Ale och Anchor Steam Beer. Båda dessa eleganta ölsorter produceras av det anrika amerikanska bryggeriet Anchor Brewing. Anchor Steam Beer passade utmärkt till de feta kroppkakorna. Steam Beer har en tydlig lakritston och en liten sötma som passar perfekt till kroppkakor. Liberty Ale var mycket god men passade tyvärr inte till kroppkakor. Liberty Ale har en ganska kraftig citrussmak som skär sig mot det goda grisfettet i kroppkakorna. Liberty Ale vinner stora pluspoäng hos mig för sitt stiliga namn. Ett riktigt amerikanskt frihetsöl! Det känns alltid bra att stödja den amerikanska krigsindustrin.

Nästa gång det vankas kroppkakor skall jag dricka Liberty Ale som kocköl och endast dricka Anchor Steam Beer till kroppkakorna.

After workens två ansikten

Jag gillar after ski när jag är i fjällen. Nu är jag inte i fjällen så nu gillar jag after work istället, inte för att jag arbetar, men för att det är en utmärkt ursäkt för att dricka dryck och ha trevligt med vänner redan på eftermiddagen. Oftast dricker jag fatöl vid dessa tillfällen. Igår hamnade jag dock i en, för mig, ny situation då bartendern gav mig ett glas champagne när jag köpte in mig i after work-buffén. Jag hade hamnat på en champagne-after work utan att veta om det.

”Champagne passar till allt och vid alla tillfällen.” Jag håller i princip med om detta tidlösa förhållningssätt till denna dryck, men är det verkligen den bästa drycken till allt och vid alla tillfällen? Knappast!

Fatöl kanske inte är det finaste i dryckesvärlden. Avslagning, tveksamt ursprung och kranar som inte rengjorts på 730 dagar är alla faktorer som omger ölet och riskerar dess kvalité i fatsituationen. Trots allt detta vet jag inget bättre på en intensiv after ski eller en avslappnad after work än ett kallt glas så fyllt av fatöl att glasets utsida blivit fuktigt då bartendern i sin iver att skänka mycket öl till kunden överfyllt glaset. Det är härligt!

Champagne är friskt, vackert och underbart. Fatöl är dock i all sin äckelhet ändå bättre efter jobbet eller skidåkningen. Kombinera med Jäger om hög alkoholhalt eftersträvas, men välj inte skumpan!

Storlekens betydelse

Befinner du dig i Göteborg och vill äta polsk mat ringer du förmodligen till restaurang Krakow och bokar bord. Väl där fastnar kloka själars ögon allt som oftast på Barszcz-soppan till förrätt och friterad ost med stekt potatis till huvudrätt. Att öl skall drickas till denna mat inser du förmodligen, men vilken öl passar bäst? Denna fråga ställde jag mig själv då denna situation uppstod här om dagen.

Ljus öl är det naturliga valet till tung och välkryddad mat, men av vilken sort och från vilken trakt?

Många lever i uppfattningen att det är passande att dricka öl från matens ursprungsland vid besök på en nationellt inriktad krog. Avbryt de fasonerna!, säger jag. Ölkultur varierar förvisso kraftigt från land till land och region till region, men att låsa sig vid denna doktrin är olyckligt.

Jag valde den tjeckiska ölen ”1795 Lager” till denna mat. Den är ljus, god och underhållande. Bakom mitt val fanns dock mer än bara rationella smakmässiga avgöranden. 1795 är nämligen den enda öl på restaurang Krakow som erbjuds i så kallad ”Bamsesejdel”. Att beställa in det tyngsta som finns i en öllista anses av många svenskar vara macho och egofixerat. Avbryt de fasonerna!, säger jag.

Hur en öl serveras och i vilken volym detta sker är avgörande för upplevelsen. Det normala i Sverige anses vara 40cl. En Bamsesejdel innehåller däremot en liter. Är detta för mycket?

På kontinenten är serveringsvolymerna av öl betydligt mer diversifierade än här. 25cl, 40cl, 50cl, 100cl är alla mer eller mindre vanliga och ingen höjer på ögonbrynen över dessa olika alternativ.

25cl gör vid en långsam konsumtion att ölen inte hinner avslå eller värmas upp av rumstemperaturen. En större volym gör dock att baren inte måste uppsökas lika ofta och en ännu större volym innebär att mycket öl kan drickas snabbt vilket gör att berusning inträder tidigare.

Valde jag då rätt volym på restaurang Krakow? Det var tisdagskväll och inga andra Bamsesejdlar syntes till i lokalen. Svar: Ja. En liter kan vara en rimlig nivå för ett restaurangbesök en vardagskväll och känslan av Bamse i handen förstärker den övriga upplevelsen av överflöd skapad av Barszcz och stora mängder friterad ost.

Raki, det naturliga valet till kräftor?

Idag har delar av redaktionen testat den turkiska nationaldrycken Raki. Raki är en klar spritdryck med tydlig anissmak. Av någon anledning är anissprit mycket populärt i hela medelhavsregionen. Grekland har sin ouzo, Italien sin sambucca, Frankrike sin pastis och Turkiet sin raki. Det finns en uppsjö olika rakifabrikat men redaktionen har valt att endast testa Yeni Raki som säljs på systembolaget (299kr/700ml, nr 94).

Turkar dricker i regel sin raki utblandad med vatten. Att blanda ut raki med vatten är ganska roligt eftersom spriten då går från helt klar till att bli vit. Redaktionen tycker dock att det är en styggelse att blanda ut sprit så vi avstod.

Hur smakar raki?

Som ovan nämts smakar raki anis. Drycken har dessutom en mycket påtaglig, för att inte säga påträngande sötma. Har man smakat ouzo eller sambucca vet man hur raki smakar.

Passar raki i bastun?

Nej. Raki är alldeles för söt för att passa i bastun. Sprit i bastun skall vara sträv och manlig. Inte söt och lakritssmakande.

Passar raki till kräftor?

Kräftor kommer ofta från Turkiet och eftersom Raki också kommer från Turkiet kan man lätt dra den helt felaktiga slutsatsen att Raki och kräftor skulle gifta sig smakmässigt. Så är inte fallet. Anissmaken skulle fulkomligt dränka de fina dilltonerna i kräftköttet.

När ska man dricka raki?

Man ska dricka raki om man tycker om lakrits. Annars bör man undvika raki. Eftersom raki är relativt alkoholstarkt (ca 45 vol. procent) passar drycken bra om man tycker att det är roligt att tända eld på sin sprit innan man dricker den.

Dryck

En dryck har ett syfte, ett sammanhang och en historia.

Drycker skapas med ett syfte. Syftet kan vara känslomässigt, ekonomiskt, religiöst eller politiskt. Syftet finns alltid i bakgrunden och påverkar drycken ur många perspektiv. Dryckens syfte förändras genom tiden och kan vara olika för olika människor.

En dryck är inte isolerad. Den hör hemma i ett sammanhang. En dryck kan betyda mycket och den kan påverka sitt sammanhang och människorna omkring den. Många drycker har influerat kulturer, samhällen och människor.

Varifrån kommer en dryck och varför blev den till? Hur har den använts genom tiden och var är den på väg? Varför dricks drycken idag och varför dracks den förr? Historien bakom en dryck är ofta lång och alltid händelserik.

Denna blogg handlar om dryck. I denna blogg kommer drycker att drickas, beskrivas och recenseras. Drycker kommer att speglas på olika sätt och ses ur olika perspektiv. Alla meningar om drycker i denna blogg kommer alltid att bygga på författarnas egna erfarenheter.

Objektivitet och dryck är inte förenliga begrepp. Författarna till denna blogg kommer aldrig förhålla sig sakligt eller neutralt till en dryck. Känslor och smak är grunden till allt vi skriver.