After workens två ansikten

Jag gillar after ski när jag är i fjällen. Nu är jag inte i fjällen så nu gillar jag after work istället, inte för att jag arbetar, men för att det är en utmärkt ursäkt för att dricka dryck och ha trevligt med vänner redan på eftermiddagen. Oftast dricker jag fatöl vid dessa tillfällen. Igår hamnade jag dock i en, för mig, ny situation då bartendern gav mig ett glas champagne när jag köpte in mig i after work-buffén. Jag hade hamnat på en champagne-after work utan att veta om det.

”Champagne passar till allt och vid alla tillfällen.” Jag håller i princip med om detta tidlösa förhållningssätt till denna dryck, men är det verkligen den bästa drycken till allt och vid alla tillfällen? Knappast!

Fatöl kanske inte är det finaste i dryckesvärlden. Avslagning, tveksamt ursprung och kranar som inte rengjorts på 730 dagar är alla faktorer som omger ölet och riskerar dess kvalité i fatsituationen. Trots allt detta vet jag inget bättre på en intensiv after ski eller en avslappnad after work än ett kallt glas så fyllt av fatöl att glasets utsida blivit fuktigt då bartendern i sin iver att skänka mycket öl till kunden överfyllt glaset. Det är härligt!

Champagne är friskt, vackert och underbart. Fatöl är dock i all sin äckelhet ändå bättre efter jobbet eller skidåkningen. Kombinera med Jäger om hög alkoholhalt eftersträvas, men välj inte skumpan!

Storlekens betydelse

Befinner du dig i Göteborg och vill äta polsk mat ringer du förmodligen till restaurang Krakow och bokar bord. Väl där fastnar kloka själars ögon allt som oftast på Barszcz-soppan till förrätt och friterad ost med stekt potatis till huvudrätt. Att öl skall drickas till denna mat inser du förmodligen, men vilken öl passar bäst? Denna fråga ställde jag mig själv då denna situation uppstod här om dagen.

Ljus öl är det naturliga valet till tung och välkryddad mat, men av vilken sort och från vilken trakt?

Många lever i uppfattningen att det är passande att dricka öl från matens ursprungsland vid besök på en nationellt inriktad krog. Avbryt de fasonerna!, säger jag. Ölkultur varierar förvisso kraftigt från land till land och region till region, men att låsa sig vid denna doktrin är olyckligt.

Jag valde den tjeckiska ölen ”1795 Lager” till denna mat. Den är ljus, god och underhållande. Bakom mitt val fanns dock mer än bara rationella smakmässiga avgöranden. 1795 är nämligen den enda öl på restaurang Krakow som erbjuds i så kallad ”Bamsesejdel”. Att beställa in det tyngsta som finns i en öllista anses av många svenskar vara macho och egofixerat. Avbryt de fasonerna!, säger jag.

Hur en öl serveras och i vilken volym detta sker är avgörande för upplevelsen. Det normala i Sverige anses vara 40cl. En Bamsesejdel innehåller däremot en liter. Är detta för mycket?

På kontinenten är serveringsvolymerna av öl betydligt mer diversifierade än här. 25cl, 40cl, 50cl, 100cl är alla mer eller mindre vanliga och ingen höjer på ögonbrynen över dessa olika alternativ.

25cl gör vid en långsam konsumtion att ölen inte hinner avslå eller värmas upp av rumstemperaturen. En större volym gör dock att baren inte måste uppsökas lika ofta och en ännu större volym innebär att mycket öl kan drickas snabbt vilket gör att berusning inträder tidigare.

Valde jag då rätt volym på restaurang Krakow? Det var tisdagskväll och inga andra Bamsesejdlar syntes till i lokalen. Svar: Ja. En liter kan vara en rimlig nivå för ett restaurangbesök en vardagskväll och känslan av Bamse i handen förstärker den övriga upplevelsen av överflöd skapad av Barszcz och stora mängder friterad ost.